Jag överlevde!

Jag överlevde monsterveckan och nu är jag ledig i 2 hela dagar, gud vad skönt! Jag har även hunnit med lite festligheter då min allra bästa brutta fyllde år och hade födelsedagsfest på lördagskvällen. Det blev mycket beerpong som jag och Bruttan rockade som vanligt, samt goda drinkar och trevlig sällskap. Kan helt enkelt inte bli så mycket bättre. Nu ska jag ta tag i min träning igen när jag inte har massa nattpass eller tårta och kakor inplanerat den här veckan. Nu jäklar!

Arbetslösa Anna.

Det här skulle varit min första "arbetslösa" vecka. Och jag hade faktiskt nästan sett fram lite emot den. Att få softa lite, kunna träna när man vill, kunna gå på stan om man känner för det (trots ett enormt tomt konto!), laga bra mat och bara va. Men som sagt, jag är inte så bra på att vara arbetslösa Anna, utan det slutar istället med att jag jobbar mer än någonsin. Nästan i alla fall. Plus att jag bestämde mig för att slänga in ett extrapass på McDoandls också, det är ju trots allt matfestivalen och nästan exakt sex år sedan jag började där. Helt vettskrämd, första ensamma passet i kassan på matfestivalen och det måste ju självklart firas. Nu ska jag i alla fall palla mig till banken och betala min norska legitimation och sedan bjuder Bruttan på en knytkalaslunch. Kan helt enkelt inte bli en mycket bättre uppladdning inför ett arbetspass på stroken.

Lördagkväll.

För ett par år sedan innebar lördagkväll att jag vid den här tidpunkten redan var iordningfixad för utgång, inne på min 3:e drink och lyssnandes på pepp-musik. Min lördagskväll idag består istället av tvätt, medans Anton fixar lite wook innan han börjar jobba. Sen ska jag ha en "Anna-mys-kväll" med mig själv bestående av mys i soffan, tända ljus, "sagan om de två tornen" på tv och morötter, gurka och dipp. Vissa kallar det patetiskt? Själv vet jag inte riktigt vad jag ska kalla det? Skönt och "vuxet" i lagom mängd, så länge jag med jämna mellanrum super mig dyng med min Brutta, shakar loss på Bogrens och är härligt bakfull och slö hela söndagen. Bara för att balansera de här två kontrastvärldarna lite..

Jobb, träning och bruttankväll.

Efter mitt jobbpass idag har jag bara 3 pass kvar på stroken. Som jag vet nu i alla fall. Det känns både konstigt och tråkigt. Tycker ju det är så jäkla kul så hade gärna jobbat kvar ett par månader till. Hade nästan, men bara nästan, kunnat jobba gratis bara för att ha något att göra (om det inte hade rört sig om utebliven shopping då såklart). Känner jag mig själv så kommer jag nämligen intala mig själv de tre första lediga dagarna hur skönt det är och vara ledig och hur mycket jag ska passa på att njuta av det här. Sen ungefär den fjärde dagen kommer jag känna hur det börjar krypa i kroppen när all tvätt redan är tvättad, lägenheten är skinande ren och det inte finns så mycket mer att fixa med. Då kommer jag få panik och gå mig själv på nerverna. Och börja ta massa extrapass på McDonalds som jag egentligen helst vill slippa, bara för att ha något att göra. Det är bara att hålla tummarna för att min norska legitimation kommer illa kvick och jag inte hinner tråka mig själv till döds innan dess...

Det kanske är dags igen?

Det kanske som sagt är dags att ta tag i bloggandet igen. För en liten period i alla fall, innan jag tröttnar på nytt. Jag har fortfarande inget spännande liv att berätta om, så ni får nöja er med det gamla vanliga. Vad som är nytt i alla fall är att jag inte längre kan kalla mig för student, utan att jag nu mera är en hårt arbetande medborgare. Och med hårt arbetande medborgare menar jag sjuksköterska "mellan två jobb".. Typ. Jag har även ingått i ett dumt, idiotiskt och tanklöst vad med min Brutta och Martina. Förhoppningsvis kommer det något gott utav det istället för enbart bitterhet över ett enormt godissug. Det var väl allt för den här gången. Nu är det dags för en uppfriskande dusch efter ett hårt styrkepass!